Idag har vi varit ute i skogen och spårat igen. I början gick det jättebra, men ungefär halvvägs fick han noja och blev okoncentrerad. Väl inne i spåret igen gick det faktiskt bra ända till mål. Vi gjorde en ganska kort bana, men jag tycker det är bättre att börja i små mått och lyckas. Tanken är ju att han faktiskt SKA lyckas och tycka att det är roligt.
Efteråt tog vi en promenad där vi även stannade och tränade på passivitet, dvs VILA. Något som Frisco tycker är skitjobbigt. Men jag gav mig inte förrän han LÅG ner och verkligen vilade. Tog ungefär 7-8 minuter. Det var ändå lite bättre än sist vi tränade, för då tog det ca.10-12 minuter. Ciao ciao tills vidare.
onsdag 30 september 2009
söndag 27 september 2009
SPÅRA - ingen lätt sak!
Idag har vi varit ute i skogen och lärt oss lite spårning. Det var första gången för såväl oss (Emelie och mig) som för Frisco. Det var "Uppfödar"-Lotta som visade oss, och hon hade även Doris (Frisco´s syster) med sig med "lill-matte" Jossan.
Det första vi gjorde var att lägga ut "spåret" som skulle ligga och "tränga in" i någon timme. Under den tiden fick hundarna rejsa loss och vi två-benta passade på att ta en medhavd skogsfika. Alltid lika gott att fika på ett sittunderlag mot naturens sköna golv (kvistar, kottar, barr och myror) och äta smörgås med håret i mungipan och kaffe som kallnar fortare än andetaget... Men det gör inget. Det var värt varenda sekund. Och sällskapet ville jag inte byta bort för något annat.
När vi väl kom till själva spårningen hade Frisco lite svårt med koncentrationen. Men det gick halvskapligt med tanke på att det blåste ordentligt och så var dessutom JAG debutant precis som han. Till "mål" kom vi i alla fall, och jag tror att åtminstone JAG fattade galoppen.
Vi måste göra om detta SNART så att vi inte glömmer. Ska nog prova i veckan tror jag.
TACK snälla Lotta för att du tar dig TID och ENGAGEMANG. Hoppas jag får en chans att ge något tillbaka någon gång. Hej så länge!
Det första vi gjorde var att lägga ut "spåret" som skulle ligga och "tränga in" i någon timme. Under den tiden fick hundarna rejsa loss och vi två-benta passade på att ta en medhavd skogsfika. Alltid lika gott att fika på ett sittunderlag mot naturens sköna golv (kvistar, kottar, barr och myror) och äta smörgås med håret i mungipan och kaffe som kallnar fortare än andetaget... Men det gör inget. Det var värt varenda sekund. Och sällskapet ville jag inte byta bort för något annat.
När vi väl kom till själva spårningen hade Frisco lite svårt med koncentrationen. Men det gick halvskapligt med tanke på att det blåste ordentligt och så var dessutom JAG debutant precis som han. Till "mål" kom vi i alla fall, och jag tror att åtminstone JAG fattade galoppen.
Vi måste göra om detta SNART så att vi inte glömmer. Ska nog prova i veckan tror jag.
TACK snälla Lotta för att du tar dig TID och ENGAGEMANG. Hoppas jag får en chans att ge något tillbaka någon gång. Hej så länge!
lördag 26 september 2009
Brrrrr
Det blir mörkare och kallare. Både på gott och på ont förstås. Det är fantastiskt skönt med skogspromenader, och det doftar så härligt = höst.
Inte för att jag får njuta av det idag eftersom jag jobbar, men jag får ta igen det i morgon. Då ska vi ut med Frisco och Doris i skogen och få prova på att lägga spår. Det ska bli kul och spännande.
Kul, för nu var det bra länge sedan vi träffade Doris (Frisco´s syster) och spännande eftersom vi aldrig provat på att lägga spår någon gång.
Hoppas vi får bra väder så vi kan njuta av lite god matsäck och ypperligt trevligt sällskap.
I em ska jag till Sundbybergs Bowlinghall och träffa "gamla" klubbkompisar. Klubben firar 70 år och de har bjudit in såväl nuvarande medlemmar som föredettingar på en liten tillställning.
Det ska bli kul att träffas igen. Det var ett tag sedan sist. Har ju inte riktigt tid att fladdra runt i andra bowlinghallar - jobbar för fullt i vår egen!
Men det blir nog inte alltför långrandigt. Jag vill hem och se vem som vinner Kändisdjungeln.
Jag har faktiskt fattat tycke för programmet. Inte för att jag gillar utmaningarna så mycket, men man får se en annan sida av kändisarna. Men jag tycker att de fantastiskt modiga. Vet inte om jag själv hade haft mod nog för dessa läbbiga upplevelser med div. farliga och släbbiga djur.
Ha det gött så länge! :)
Inte för att jag får njuta av det idag eftersom jag jobbar, men jag får ta igen det i morgon. Då ska vi ut med Frisco och Doris i skogen och få prova på att lägga spår. Det ska bli kul och spännande.
Kul, för nu var det bra länge sedan vi träffade Doris (Frisco´s syster) och spännande eftersom vi aldrig provat på att lägga spår någon gång.
Hoppas vi får bra väder så vi kan njuta av lite god matsäck och ypperligt trevligt sällskap.
I em ska jag till Sundbybergs Bowlinghall och träffa "gamla" klubbkompisar. Klubben firar 70 år och de har bjudit in såväl nuvarande medlemmar som föredettingar på en liten tillställning.
Det ska bli kul att träffas igen. Det var ett tag sedan sist. Har ju inte riktigt tid att fladdra runt i andra bowlinghallar - jobbar för fullt i vår egen!
Men det blir nog inte alltför långrandigt. Jag vill hem och se vem som vinner Kändisdjungeln.
Jag har faktiskt fattat tycke för programmet. Inte för att jag gillar utmaningarna så mycket, men man får se en annan sida av kändisarna. Men jag tycker att de fantastiskt modiga. Vet inte om jag själv hade haft mod nog för dessa läbbiga upplevelser med div. farliga och släbbiga djur.
Ha det gött så länge! :)
onsdag 23 september 2009
FARVÄL ÄLSKADE SKORPAN
I måndags, 21 september, lämnade vår lilla kanin "Skorpan" jordelivet, endast 2 år gammal. Troligtvis var hon sjuk på något vis, fast vi inte hade märkt något. Det är så sorgligt. Vi köpte Sotis för 3 år sedan och tyckte efter första vintern att han var så ensam. Därför skaffade vi en liten tös till honom. Det var Skorpan det. De verkligen trivdes ihop. De var älskvärda. Man fick gosa och kela med dem, gå ut med i koppel m.m. De bets aldrig och var aldrig elaka.
I går skulle vi begrava Skorpan var det tänkt. Jag hade tänkt ut en fin plats, omsorgsfullt avskild och rofylld på behagligt gångavstånd hemifrån så att Emelie (och vi andra) kunde gå dit och minnas i bland. Det var en skogsglänta nära havsviken där vi bor. Men med en urusel spade och tokmycket rötter och stenar hade vi inte en chans att komma djupare än 5 cm.Och det duger ju inte åt en "kanin-grav". Vi har gjort en preparerad kista i väntan på att vi hittar en bättre plats. (Eller en MEGA-bra spade). Ljuset fortsätter att brinna hemma så länge. Tack alla för fina hälsningar och kramar. Det känns fint. Vi saknar Skorpan. Det gör Sotis också (den andra kaninen).
I går skulle vi begrava Skorpan var det tänkt. Jag hade tänkt ut en fin plats, omsorgsfullt avskild och rofylld på behagligt gångavstånd hemifrån så att Emelie (och vi andra) kunde gå dit och minnas i bland. Det var en skogsglänta nära havsviken där vi bor. Men med en urusel spade och tokmycket rötter och stenar hade vi inte en chans att komma djupare än 5 cm.Och det duger ju inte åt en "kanin-grav". Vi har gjort en preparerad kista i väntan på att vi hittar en bättre plats. (Eller en MEGA-bra spade). Ljuset fortsätter att brinna hemma så länge. Tack alla för fina hälsningar och kramar. Det känns fint. Vi saknar Skorpan. Det gör Sotis också (den andra kaninen).
söndag 20 september 2009
TRÄNING och åter TRÄNING
Ni har väl aldrig hört att Lapphundar är självständiga och ENVISA ? ! Vi tränar och tränar med diverse lydnad och kommandon. Ibland går det riktigt bra och ibland undrar jag om Frisco helt tappat hörseln. Vi jobbar mycket med kroppsspråk också, så eventuellt är han periodvis blind också.... ;P .
Men, men. Det är bara att fortsätta kämpa. Det jobbigaste just nu är möten med andra hundar. Särskilt om den andra hunden inte är kort kopplad, utan går lite härs och tvärs eller ännu värre kommer springande mot oss. Suck. Dessa hundägare som inte kan ha koll på sina hundar.
Det spelar ju ingen roll om hunden är JÄTTE-snäll och bara vill leka. JAG vill ju att Frisco ska träna på att ignorera andra hundar och bara gå förbi. Inte så lätt när den andra hunden hoppar fram och studsar upp och ner.
Det verkar just nu också som att flera tikar i området löper, för så fort vi kommer ut så kör han ner nosen i marken och "plöjer" sig fram. Det blir många stopp, för han vill gärna slicka i sig av det goda ! ! ! :( .
Det går lite bättre när vi löptränar, för då "får" han inte stanna, utan vi springer i ett streck tills vi "kommit i mål". Det blir ca.3 ggr / vecka á ca.3 km/gång.
jag har Midnattsloppet 2010 som mål i sikte. Tur att jag har lite tid på mig :-) !!!
Men, men. Det är bara att fortsätta kämpa. Det jobbigaste just nu är möten med andra hundar. Särskilt om den andra hunden inte är kort kopplad, utan går lite härs och tvärs eller ännu värre kommer springande mot oss. Suck. Dessa hundägare som inte kan ha koll på sina hundar.
Det spelar ju ingen roll om hunden är JÄTTE-snäll och bara vill leka. JAG vill ju att Frisco ska träna på att ignorera andra hundar och bara gå förbi. Inte så lätt när den andra hunden hoppar fram och studsar upp och ner.
Det verkar just nu också som att flera tikar i området löper, för så fort vi kommer ut så kör han ner nosen i marken och "plöjer" sig fram. Det blir många stopp, för han vill gärna slicka i sig av det goda ! ! ! :( .
Det går lite bättre när vi löptränar, för då "får" han inte stanna, utan vi springer i ett streck tills vi "kommit i mål". Det blir ca.3 ggr / vecka á ca.3 km/gång.
jag har Midnattsloppet 2010 som mål i sikte. Tur att jag har lite tid på mig :-) !!!
onsdag 2 september 2009
Babylycka, 60-årsfirande och busig hundlek
I lördags var vi hemma hos Linda som fick barn i juli. Vi firade hennes pappa (min svåger) som fyllde 60 år. Vi fick god mat och härlig efterätt. Linda har en labrador, Laika, som Frisco fick leka med. Först var Laika lite undergiven, men med lite assisterande "lekhjälp" från mig, så lärde hon sig att leka tillbaka. De hade mycket kul ihop. Så mycket att jag var tvungen att bryta leken för lite återhämtning. Men det är ju bra att kunna vila tillsammans också.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)