Idag var en sån där dag på jobbet då man bara får stålsätta sig helt enkelt. Det blev tufft ett tag, men vi klarade det med sinnet i behåll.
Det var tacksamt och välkommet med snö, och mera kom det under dagen. Barnen riktigt njuter, och jag med! För att inte säga Frisco, som tycker han kommer till himmelriket varje gång det ligger ett vitt täcke på marken.
När jag åkte hem från jobbet hade man hunnit ploga, däremot inte sanda. Det var perfekt före för spark eller kälke, men för den som inte hade broddar eller dubbar på skorna var det förenat med livsfara att ta sig fram gåendes. Fotfästet försvann ett antal gånger från busshållplatsen och hem, men jag klarade mig från att ramla, tack o lov.
När jag efter middagen tog den långa kvällspromenaden med Frisco hade jag broddarna på, och då kunde jag riktigt njuta av såväl snö som promenad. Nedan är markbilder på det hala väglaget. Till och med Frisco halkade som Bambi på isen, av och till. Han är ju inte den som tar det lugnt precis, utan vill helst starta på femmans växel för att sedan öka till turboväxeln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar