Gnistrande och Glimmande vackert

Visst är det fantastiskt - Vi fick en VIT JUL i år. Julafton var en underbar upplevelse. Allt var väl förberett, vi hjälptes alla åt med de förträfftliga ingredienserna på julbordet.

Idag, på annandagen tog jag och Emelie en riktigt lååång och skön promenad med Frisco i det vackra vinterlandskapet. Eller så lång blev den väl egentligen inte, men vi var ute i nästan 3 timmar och lekte i snön. Nedan följer några bilder från såväl dagens utflykt, som julaftonens morgonpromenad.

God Fortsättning till Er Alla!

SNÖYRA

Det är så UNDERBART att det kommit snö så idag tog vi en härlig promenad i snön i skogen.

Där fanns mycket att göra, bl.a lukta efter sorkar och gräva sig ner under snön.

Gräv, gräv, gräv....

Och så stampar vi lite också, fast med båda framtassarna samtidigt, som för att försöka skrämma de små stackars sorkarna att röra på sig.

Och mellan sorkhålen var det fullt race fram och tillbaka, in och ut i skogen från skogsvägen vi gick på. Men den var varken plogad (hallå... I SKOGEN ? ? ?) eller upptrampad, så det blev hård träning för mig, med tidsvis höga benlyft, medan Frisco njöt av tillvaron och besvärades inte över huvud taget.

Men om jag satte mig på huk för att vila lite, så kom han springandes till mig med en undrande blick. Vad står på matte? Ska vi inte gå längre??

Även om jag var totalt färdig när jag kom hem, så njöt jag av promenaden. Det var kallt och friskt i luften och kylan bet mig i kinderna så de blev blossande röda när jag kom in.

Och Frisco? Jodå, han blev helnöjd han också. Nu sover han och drar djupa suckar.

SPÅR

Idag var vi ute i skogen och spårade. Faktum är att vi var mer i träsk än torrmylla. Men det bekommer inte Frisco. Han klafsar på helt obemärkt. Han var helt lyriskt över sin uppgift. Det gick inte fort nog att komma igång tyckte han. "Ska´re verkligen vara nödvändigt med sele och spårlina?", ser han ut att tänka.

Jag tror han hade nys om var slutmålet var, för han ville gärna gena och sprang lite kors och tvärs över spåret. Han följde inte "mina fotspår" till fullo, men han snirklade sig fram, även om han tog omvägen runt en stor gran eller liknande.

Och när man hittat slutmålet visar glädjen ingen begränsning. Tjoho vad det här är kul.

Åh, matte busa mera. Förresten, kan man få en korv till?

Här kan man tro att det blivit mörkt ute, men det är den dåliga kontrasten som gör det så. Tyckte ändå jag fick en fin närbild på honom.

Nu sitter vi bara och coolar ner oss lite och spanar ut i skogen.

Fina bilder, men dåligt väder. Disigt = suddigt :(

På vägen hem tittade solen fram, men vi var för hungriga för att komma ihåg kameran. Vi hade sikte på matskål och lunchtallrik där hemma.

Lervälling var det här!

Idag var det blött och lerigt i skogen. Inget som hindrar Frisco från att glatt galoppera runt i träsk och lerpölar. Ska lägga in lte mobilbilder här när datorn kommer överens med mig.
Tjingeling så länge!

PROMENAD MED HUNDLEK

Idag var vi ute på vår sedvanliga 2-timmars-promenad genom skog och mark. Och vi mötte två hundar. Först en Welsh Springer Spaniel -tik på 1,5 år som hette Doris. Frisco och Doris fick leka en stund och springa av sig. Det var kul det!

Lite senare mötte vi en Rough Collie-valp, snart 6 månader, som hette Cesar. Det var om möjligt ännu roligare. Valpar är ju så stolliga. Dessutom ville Frisco visa lite rang genom att "jucka". Det får han ju inte för mig förstås, så efter ett antal tillsägningar så han åkte i backen med ett brak och där fick han bli kvar tills han lugnat sig.
Men det var aldrig något argsint tonläge, utan Cesar och Frisco lekte mycket glatt och bra tillsammans.

Det är betydligt kallare ute nu - på gott och ont. Det är ju fruset på marken så hundarna blir inte lika leriga. Det är skönt. Men det blir fruset på vattenpölarna också, så Frisco blev en aning perplex när han inte kunde dricka. Nåja, bäckarna har ju inte hunnit frysa än, så där kan han ju få sig en slurk i alla fall.

MH och Spår

I lördags var vi på Märsta/Sigtuna BK och gjorde MH på Frisco. Ja, och en massa andra goa lappisar också, bl.a. Frisco´s syrra Doris. Det blev en tidig morgon och en rolig dag på BK.
Frisco fick ett gott omdöme, precis som Doris och de andra lappisarna. Det var flera olika moment som skulle genomföras och på Lappbergets Blogg kan man se ett par filmsnuttar från två av Frisco´s moment.
Ett annat moment som inte är med på filmerna, var att det kommer fram två spöken som sakta rör sig mot oss. Attans vad arg han blev Frisco. Jag har nog aldrig hört honom så upprörd och arg. Han skällde ihållande ända tills man tog av huvorna på dem. Och när han såg att det "bara" var trevliga människor däri så blev han så lycklig och stollig att all ilska och aggression rann av honom. Han t.o.m. satte sig i knät på ena spöket. Avslutningsvis gjorde man skott-test, vilket varken han eller de andra lappisarna brydde sig i. Mer en undrande blick, för att sedan återuppta leken som var igång. Som sagt, det var en rolig och lärorik dag, om än en smula tröttsam i längden. Inga sömnsvårigheter sedan inte!

Idag 10/11 har vi spårat igen. Det var ju ett tag sedan sist. Spåret hade legat nästan ett par timmar innan vi gick. Jag satte upp nyporna för säkerhets skull - mest för min egen faktiskt. Frisco spårade bra, även om han av och till fick för sig att något annat som doftar gott är roligare att spåra. Som löptikar t.ex. Men man kan väl inte klandra honom. Han spårade hela spåret i alla fall och hittade såväl levepastejen som slutmålet med leksaken.

På vägen till spåret gick vi koppel. Jag har börjat köra hårdare med fot. Det är ett tufft arbete och Frisco är inte särskilt nöjd med det. Hittills har han nog fått bestämma lite för mycket, bara genom att han går framför oss, även om han inte drar i kopplet. Hans placering säger ju ändå att han går först (=ledare), vilket naturligtvis är fel. Det här skulle man ha tränat in redan från början förstås, men mjäkig som man är med små söta valpar, så gjorde vi inte det och får ta den tunga resan nu istället.

På vägen hem från spåret fick han gå utan koppel. Det gick mycket bra, även om det inte var fot. Han var betydligt lugnare eftersom han lagt ner en hel del energi på "fot-arbetet" och spåret. Nu blir det nog inget mer spår den här veckan, men FOT kommer vi att träna på.

Idag är det Kim´s och min förlovningsdag (12 år), så jag får väl unna mig något smarrigt till lunch. Jag jobbar ju ikväll, så det är inte att vänta sig något från den andra parten.

Ha det så gott tills nästa gång!

Hu, vilket väder!

Den långa men ändå friska promenaden blev en kall och blöt historia. Det var snöblandat regn som piskade i ansiktet. Men vad gör det tycker Frisco som ändå stortrivdes i skogen.
Jag hade inte lagt något spår, men på kul gjorde vi lite "söka mattes vante" som han naturligtvis klarade galant. Snö eller inte - spelar ingen roll. Det är störtkul att leta efter vad som helst var som helst!
Vi träffade Lina (bästiskompisen) som vi inte träffat på länge eftersom hon har löpt. Oj, vad det var roligt.
Vi går numera utan koppel hela tiden, och kopplar endast vid riktigt nödvändiga fall. Det är så mycket lättare att träna lydnad utan koppel. Det är som att man skär av kommunikationslinjen med ett koppel. Han är MYCKET mer lyhörd då han inte är kopplad.
På lördag (7/11) ska han mentalbeskrivas. Det ska bli intressant. Kul, för jag vet att där är en massa andra lappisar också.
Igår träffade jag en lappis i stan, som jag träffat förut. Det var Kristallens Likkhu. Han var verkligen jättefin. Rund och go och med en jättefin hållning. Det enda negativa var att han gärna skällde. Det gör aldrig Frisco (bara när det ringer på dörren) och det tycker jag är jätteskönt.
Återkommer efter mentalbeskrivningen så får ni veta hur det gått.
Tjingeling!

NYTT SPÅR & Rent hus hos Sotis

Idag har vi spårat igen. Den här gången fick spåret ligga
1 tim 20 min.
Jag tänkte att det skulle bli lite mer utmaning för Frisco. Men OJ, vad det gick undan.
Han tog upp spåret direkt och gick som en projektil över spåret genom skogen. Jag hade dessutom förlängt banan rejält och gjort den krokigare.

Jag hann knappt med honom. Jag kan nog skippa klänyporna nästa gång, för jag hinner inte plocka ner dem. När han var framme vid mål (den älskvärda leksaken) hade jag fortfarande
3 nypor kvar. Och då satt de med ca.10 meters mellanrum. Banan blev ca. 100 meter.
Åh, han bara ÄLSKAR den här leksaken. Den är värd mycket den.

När vi kom hem gjorde jag rent hus åt Sotis. Frisco är så lycklig över sin "kompis". Huruvida Sotis verkligen betraktar Frisco som "kompis" är nog lätt att gissa. Men han är i alla fall inte rädd för honom. Och bilderna nedan bekräftar ömsesidig kärlek.

Hej "Kompis" !

Vad får du för käk då?

Pssst. Kom ska jag viska vad jag får.....

Delikatessmiddag - Ingen lek!

Idag har jag gjort Jordärtskockssoppa.
Så här knasig ser den ut från början. En korsning mellan potatis och ingefära?
Efter den vansinnigt jobbiga ansningen av skockorna har de skivats tillsammans med purjolök och skall kokas mjuka.


Sedan mixas med en mixstav så den blir slät o fin. GOD blev den i alla fall.
Åsså efterrätten ser väl läcker ut?? Äppelkaka och äppelsmulpaj. Serverad med vaniljsås förstås!

SPÅRA = JÄTTEKUL !

Idag var vi ute och spårade igen. Den här gången gick det jättebra. Frisco var helfokuserad och gick som en raket från start till mål. Visserligen hade jag gjort det enklare den här gången genom att "spåret" inte fick ligga och "dra in" så länge. Utan jag gick spåret med Frisco ganska snart efter att jag lagt ut, så dofterna var förmodligen starkare / färskare helt enkelt. Men det gör inget. Jag tyckte han var sååå duktig och han var själv jättelycklig över såväl korvfynd som favvo-leksak. Dessa bilder är tagna efter spåret, när vi leker och stojar runt.

Första snön

Japp - de e sant! Idag kom första snön. Visserligen blandat med regn och blåst, men man både såg och kände den. På bilden kan ni se den på Frisco´s päls lite grann.

Jag hade tagit på mig seglarstället, så jag var väl preparerad för en långpromenad. Och när det gäller Frisco tycker han om ALLA väder.

SKOGS-TOKEN

Idag har vi spårat igen. Vi gick först en lång promenad så Frisco fick rusa av sig lite. Han rullade runt som värsta Skogs-Token bland lingonris och mossa. Måste vara frosten som gör honom sån ? Sedan gick vi "SPÅRET" som jag hade lagt ut någon timme tidigare. Inledningsvis var han inte särskilt intresserad, men halvvägs i spåret hade han fattat galoppen. Och i "mål" väntade favvo-leksaken. Tjo, vilket röj det blev då!
Efter lite stoj och lek gick vi hem, och sista halvkilometern var det FOT som gällde. Och kan man tänka sig: Han klarade det galant!
Väl hemma väntade en god matskål och nu ligger han och snusar så gott vid mina fötter under skrivbordet.
Hej hopp i Galopp!

Inget spring - Inget spår...men väl....

LÅÅÅÅNGPROMENAD! Det var så himla vackert väder idag. Det var en ren fröjd att gå på promenad med Frisco. Riktigt skönt i solskenet, men en aning kallt i skuggan. Det är sann höst när den är som bäst. Alla vackra färgskiftningar som böljar i naturen. Vi njuuuuter.

SPÅRAT IGEN!

Idag har vi varit ute i skogen och spårat igen. I början gick det jättebra, men ungefär halvvägs fick han noja och blev okoncentrerad. Väl inne i spåret igen gick det faktiskt bra ända till mål. Vi gjorde en ganska kort bana, men jag tycker det är bättre att börja i små mått och lyckas. Tanken är ju att han faktiskt SKA lyckas och tycka att det är roligt.
Efteråt tog vi en promenad där vi även stannade och tränade på passivitet, dvs VILA. Något som Frisco tycker är skitjobbigt. Men jag gav mig inte förrän han LÅG ner och verkligen vilade. Tog ungefär 7-8 minuter. Det var ändå lite bättre än sist vi tränade, för då tog det ca.10-12 minuter. Ciao ciao tills vidare.

SPÅRA - ingen lätt sak!

Idag har vi varit ute i skogen och lärt oss lite spårning. Det var första gången för såväl oss (Emelie och mig) som för Frisco. Det var "Uppfödar"-Lotta som visade oss, och hon hade även Doris (Frisco´s syster) med sig med "lill-matte" Jossan.
Det första vi gjorde var att lägga ut "spåret" som skulle ligga och "tränga in" i någon timme. Under den tiden fick hundarna rejsa loss och vi två-benta passade på att ta en medhavd skogsfika. Alltid lika gott att fika på ett sittunderlag mot naturens sköna golv (kvistar, kottar, barr och myror) och äta smörgås med håret i mungipan och kaffe som kallnar fortare än andetaget... Men det gör inget. Det var värt varenda sekund. Och sällskapet ville jag inte byta bort för något annat.
När vi väl kom till själva spårningen hade Frisco lite svårt med koncentrationen. Men det gick halvskapligt med tanke på att det blåste ordentligt och så var dessutom JAG debutant precis som han. Till "mål" kom vi i alla fall, och jag tror att åtminstone JAG fattade galoppen.
Vi måste göra om detta SNART så att vi inte glömmer. Ska nog prova i veckan tror jag.
TACK snälla Lotta för att du tar dig TID och ENGAGEMANG. Hoppas jag får en chans att ge något tillbaka någon gång. Hej så länge!

Brrrrr

Det blir mörkare och kallare. Både på gott och på ont förstås. Det är fantastiskt skönt med skogspromenader, och det doftar så härligt = höst.
Inte för att jag får njuta av det idag eftersom jag jobbar, men jag får ta igen det i morgon. Då ska vi ut med Frisco och Doris i skogen och få prova på att lägga spår. Det ska bli kul och spännande.
Kul, för nu var det bra länge sedan vi träffade Doris (Frisco´s syster) och spännande eftersom vi aldrig provat på att lägga spår någon gång.
Hoppas vi får bra väder så vi kan njuta av lite god matsäck och ypperligt trevligt sällskap.

I em ska jag till Sundbybergs Bowlinghall och träffa "gamla" klubbkompisar. Klubben firar 70 år och de har bjudit in såväl nuvarande medlemmar som föredettingar på en liten tillställning.
Det ska bli kul att träffas igen. Det var ett tag sedan sist. Har ju inte riktigt tid att fladdra runt i andra bowlinghallar - jobbar för fullt i vår egen!

Men det blir nog inte alltför långrandigt. Jag vill hem och se vem som vinner Kändisdjungeln.
Jag har faktiskt fattat tycke för programmet. Inte för att jag gillar utmaningarna så mycket, men man får se en annan sida av kändisarna. Men jag tycker att de fantastiskt modiga. Vet inte om jag själv hade haft mod nog för dessa läbbiga upplevelser med div. farliga och släbbiga djur.
Ha det gött så länge! :)

FARVÄL ÄLSKADE SKORPAN

I måndags, 21 september, lämnade vår lilla kanin "Skorpan" jordelivet, endast 2 år gammal. Troligtvis var hon sjuk på något vis, fast vi inte hade märkt något. Det är så sorgligt. Vi köpte Sotis för 3 år sedan och tyckte efter första vintern att han var så ensam. Därför skaffade vi en liten tös till honom. Det var Skorpan det. De verkligen trivdes ihop. De var älskvärda. Man fick gosa och kela med dem, gå ut med i koppel m.m. De bets aldrig och var aldrig elaka.

I går skulle vi begrava Skorpan var det tänkt. Jag hade tänkt ut en fin plats, omsorgsfullt avskild och rofylld på behagligt gångavstånd hemifrån så att Emelie (och vi andra) kunde gå dit och minnas i bland. Det var en skogsglänta nära havsviken där vi bor. Men med en urusel spade och tokmycket rötter och stenar hade vi inte en chans att komma djupare än 5 cm.Och det duger ju inte åt en "kanin-grav". Vi har gjort en preparerad kista i väntan på att vi hittar en bättre plats. (Eller en MEGA-bra spade). Ljuset fortsätter att brinna hemma så länge. Tack alla för fina hälsningar och kramar. Det känns fint. Vi saknar Skorpan. Det gör Sotis också (den andra kaninen).

TRÄNING och åter TRÄNING

Ni har väl aldrig hört att Lapphundar är självständiga och ENVISA ? ! Vi tränar och tränar med diverse lydnad och kommandon. Ibland går det riktigt bra och ibland undrar jag om Frisco helt tappat hörseln. Vi jobbar mycket med kroppsspråk också, så eventuellt är han periodvis blind också.... ;P .
Men, men. Det är bara att fortsätta kämpa. Det jobbigaste just nu är möten med andra hundar. Särskilt om den andra hunden inte är kort kopplad, utan går lite härs och tvärs eller ännu värre kommer springande mot oss. Suck. Dessa hundägare som inte kan ha koll på sina hundar.
Det spelar ju ingen roll om hunden är JÄTTE-snäll och bara vill leka. JAG vill ju att Frisco ska träna på att ignorera andra hundar och bara gå förbi. Inte så lätt när den andra hunden hoppar fram och studsar upp och ner.
Det verkar just nu också som att flera tikar i området löper, för så fort vi kommer ut så kör han ner nosen i marken och "plöjer" sig fram. Det blir många stopp, för han vill gärna slicka i sig av det goda ! ! ! :( .
Det går lite bättre när vi löptränar, för då "får" han inte stanna, utan vi springer i ett streck tills vi "kommit i mål". Det blir ca.3 ggr / vecka á ca.3 km/gång.
jag har Midnattsloppet 2010 som mål i sikte. Tur att jag har lite tid på mig :-) !!!

Babylycka, 60-årsfirande och busig hundlek

I lördags var vi hemma hos Linda som fick barn i juli. Vi firade hennes pappa (min svåger) som fyllde 60 år. Vi fick god mat och härlig efterätt. Linda har en labrador, Laika, som Frisco fick leka med. Först var Laika lite undergiven, men med lite assisterande "lekhjälp" från mig, så lärde hon sig att leka tillbaka. De hade mycket kul ihop. Så mycket att jag var tvungen att bryta leken för lite återhämtning. Men det är ju bra att kunna vila tillsammans också.

LÖPTRÄNING

Tiden går fort nu. Semestern (och därmed sommaren) tog slut i all hast och skolan började med en rivstart. På sätt och vis skönt med normala rutiner igen.
Jag har kommit igång med löparträning. Det var främst för min egen del, men så fick Frisco följa med och då drar han ju nytta av det hela också. Han får både fysisk träning och hjärngympa (ja, han måste ju springa i min takt bredvid mig).
Vi har varit riktigt duktiga och sprungit sju gånger på 16 dagar. Han börjar fatta vad det handlar om när jag drar på mig träningsoverallen.
Idag fick han bada/simma efter löpningen, och det var uppskattat minsann. Efter det fick rena spelet och for av och an mellan ingenting som ett jehu. Och sen den obligatoriska rullningen i gräset efteråt. Men sen var han helt färdig. Från det att vi kom hem låg han kvar på ett och samma ställe tills jag var tvungen att rasta honom, eftersom jag skulle till jobbet. Det var efter 3 timmar. Må gott tills vi hörs igen.

Furuvik

Den här dagen (28/7) var vi på Furuviks djurpark. Det var en skön dag att gå på en djurpark. Inledningsvis duggade det lite, men sedan var det uppehåll och lagom varmt. Vi såg en hel del djur, både på långt och nära håll. Där fanns också ett tivoli, men eftersom Mattias går i gips ännu blev det inget åka av. Han fiskade ankor i stället och vann en mjukis-groda. Vi åt mat vid havet och åt mjukgalss. Emelie badade i poolen och lekte i vatten-tornet (vilket inte Mattias kunde göra av naturliga skäl) och "pappa" och jag stod och avundades barnens lek. Vi fick en mycket fin och trevlig dag tillsammans. Furuvik kan jag varmt rekommendera. Det är en trevlig och naturskön park att gå i, men ha inte bråttom . Där finns mycket att beskåda om man bara låter sig se.....

Härlig dag i skogen

Här är vi på lapphundsträff hos Anna i Lissma. Vi tog en promenad i skogen och badade i insjön. Visst ser det härligt ut! Här är det Emelie som simmar med Frisco och Hubbe som följer efter. Baloo väntar lite och Biella avstod från att bada.

Härliga bad!

Här sitter Frisco och spanar ut över Torsbyfjärden. Han har just tagit sig ett dopp i det sköna svala vattnet. Sedan ruskade han av sig överflödet.....på mig !!!

Det är så kul att se på honom när han ska bada, för han verkligen tokgillar vattnet, men fegar enormt när det kommer till simdjup. Till slut övervinner han sin rädsla och simmar efter pinnen. Man riktigt ser hur stolt han är när han kommer tillbaka.

Här är vi ute på morgonpromenad och smakar på smultron, som för övrigt smakar Väldigt Gott!

Blåbär är också en favorit i naturen.

C-vitaminer är ju smaskens!

VÄRMEBÖLJA!

Oj Oj vilken värme. Men man ska ju inte klaga. Det är ju sol och värme vi längtat efter, om än med lite mindre proportioner. Har just drabbats av någon mindre förkylningssymptom. Har låg feber och kli i halsen. Känner mig orkes-lös och har ont i huvudet. Men jag får väl hoppas att det snabbt går över. Hela familjen är lite loj, och hunden går och lägger sig under sängen för att få sig lite svalka. Promenaderna sker på morgon och kväll då det är lite svalare. Nu ska jag ta mig ett glas vatten och gå runt huset ett varv. Tjingeling!

Skolavslutning - Midsommar - Brutet Ben ! ! !

Hej Allihopa!
Det är sannerligen glest mellan gångerna, men desto mer att skriva om då!! Vi har sedan sist både haft skolavslutning och midsommar. Allt har gått lugnt och stillsamt till. Däremot har Mattias (sonen, 6 år) ramlat med sparkcykeln efter midsommarhelgen, och det bar sig inte bättre än att han bröt benet!!!
Roligare kan man ju ha det. Nu sitter han i rullstol och skall så förbli de närmaste 2 veckorna. Därefter väntar ny röntgen och då får vi se om det finns en chans till kryckträning.
Semestern till Öland fick ställas in, och sovplatserna i hemmet fick ställas om...

Det var på Tiden!!!

Hej Alla!

Förlåt att jag varit frånvarande ett tag. Jag ska försöka vara lite mer aktiv nu.

Våren har varit en intensiv tid med mycket att göra, men OJ vad det har gått fort.

Trots allt man gör hela tiden så ligger man efter med något ändå. Eller en hel del faktiskt.

Sedan i februari har vi hunnit vara i fjällen och åkte massor av utförsskidor. Sonen gick i skidskola så nu kan hela familjen glädjas i backarna samtidigt!

Frisco blir större och kaxigare, och dessutom könsmogen......vilket märks!!! Nu ska han visa vem som bestämmer och säger ifrån till andra hannar (ibland). Men han är fortfarande lika go och glad som innan.

Jag ska lägga ut ett par bilder inom kort så får ni se hur han har växt. Hej så länge!

SPORTLOV

Ja, så var det sportlov igen. Den här gången MED snö! I flera år har snön lyst med sin frånvaro, åtminstone just på sportlovet. Äntligen får barnen åka pulka, skridskor, snowboard och skidor.
Längdskidor är ju knappt att barnen vet vad det är nu för tiden. När jag var barn åke jag elljusspåret (2,5 km) nästan varje helg hela vintern. Det var så skönt och roligt faktiskt.
Jag var en mästare på att bygga snögrottor och jag gjorde nya snölyktor nästan varje dag.
Men å andra sidag fanns det bara barnprogram på svt kl.18.00, varje dag och datorer var något som bara fanns på de stora företagen, och mestadels bakom stängda dörrar.
Man skrev uppsatser och prov för hand och man fick betyg i välskrivning. Numera får man ju skriva dej och mej istället för dig och mig. Men det är väl så det är med utvecklingen.....

Igår var "pappa" i familjen med barnen på isen och åkte skridskor. Det är fösta gången på flera år som vi åkt på annat än konst-is. Själv stod jag över då jag har så himla ont i knät. Typiskt! Det är väl ålderskrämpor, som man brukar säga. Och brist på motion! När man vänder sig om i trappen och undrar vem det är som flåsar så, och upptäcker till sin förskräckelse att det är en själv - ja, då är det illa!

Nä - upp med humöret nu, och klaga inte så förbenat. Det finns alltid någon som har det sju resor värre. Saker blir oftast inte bättre än vad man själv gör det till. Ingen idé att straffa sig själv. Endast nya tag och uppmuntran kan få livet att gå vidare i positiv riktning.

Tjingeling!

ÄLSKAR SNÖ ! ! !

Jag jobbade hela dagen igår. Det som vi kallar långpanna (10.00-24.00). Jag kom hem vid 01.00 och de stora snöflingorna dalade så vackert i lampornas sken i natten.

Jag gick ut med Frisco en snabbis så han skulle få pinka av sig. Han njöööt av snön, och jagade skuggorna som bildades av flingorna. Så synd att behöva gå in egentligen, men jag måste ju sova också. Kom i säng vid 01.30.

Kl.07.10 gruffar Frisco och vill bestämt gå ut, trots sen "pinkning" i natt. Jag masar mig ur sängen. Jag ska ju ändå gå upp snart. En ny dag väntar på jobbet (10.00-21.00).

Så snart jag fått upp dörren kastar sig Frisco ut i snön. Han rullar runt som besatt, precis som om han förstår att den kanske försvinner snart. Lapphund hör verkligen hemma i vinterlandskapet.

Jag hade så gärna gått en långpromenad. Trots att vinden låg rakt i ansiktet och piskade kinderna röda och kalla med "småspik". De stora snöflingorna hade förvandlats till micro-korn av is som stack i ögonen. Det var ju förstås ett effektivt sätt att vakna på i alla fall.

Men någon lång promenad blev det inte. Det fick räcka med en ½ timme. Jag skulle ju iväg till jobbet. Övriga familjen får stå för långisen i dag.

Som ni märker har jag bytt utseende på min blogg. Man måste ju få pröva sig fram lite och känna efter hur man vill ha det. Och eftersom man inte är så duktig än så kan det bli många prov. Hoppas ni har överseende med detta.

Träning av lydnad!

Ja, så var vi på promenad igen. Vi tränar mycket på att gå utan koppel. Det går bra för det mesta, men det är ju som det är med valp. Ibland är något annat så mycket roligare att varken godis eller leksak lockar. Men det är oerhört tillfredsställande när det funkar.

Det var lite mystiskt ljus ute så det är svårt att få bra bilder. Men här är i alla fall en halvsjysst posé. Eller hur!

Lappisträff i Kronobergsparken

Idag träffade vi Kristallens Lihkku i kronobergsparken på Kungsholme i Stockholm. Jag hade hört talas om att det finns en lapphund som brukade promenera där, men vi hade inte träffats förut.
Han var en lugn och fin lapphund som inte brydde sig nämnvärt om Frisco, men det gjorde inte så mycket för just idag var det hur många andra hundar som helst i parken, och en och en annan kom ju och hälsade på Frisco.
Lihkkus husse gjorde pr för sin (Lihkku´s) egen hemsida: www.lapphund.se. Där kan man minsann läsa ALLT, och det som inte står där kan man "vara utan". Ja, det får väl var och en bedömma själv.
Just nu ligger Frisco och sussar sött. Bryr sig inte alls om de övriga 60-talet ungdomar som finns runt omkring. Det konstanta sorlet blir som vaggvisa för honom. Skönt!

SORKJAKT I SKÖNVÄDRET!

Ja, då hade vi så underbart väder på fm igen, men vart tog det vägen nu? Var ute med Frisco på fm och han verkligen tokgillade vädret. Det var som energin hade satt sig i benen på honom. Han skuttade fram och tillbaka, upp och ner och var alldeles lyriskt lycklig.

Han busade runt i höggräset och tyckte sig snoka upp några sömniga sorkar tror jag, för han tog ett högt skutt och krökte hela ryggen och landande med nosen så långt ned i gräset han kunde. Sedan blev han kvar där och fnyste runt. Så gjorde han några skutt till här och där, precis som om han jagade dem. Stackars sorkar, om det nu var det. Men lycklig var han - Frisco!

Hmmm. Det kräver lite research för att förstå sig på allt det här. Men jag tragglar mig fram.

Här prova jag lägga in en bild också.

Det är vår söta Lapphund Frisco, 5 mån.

Det kommer nog fler bilder av honom skulle jag tro.

Vad har man nu hittat på!!!

Jaha, så var man med ute i cybervärlden då.
Har ingen aning om hur ofta jag komemr att uppdatera den här, men det har väl med rutin att göra också. Ska försöka ett par gånger i veckan i alla fall.